Team Saluki Motorsport finished Dubai Baja rally 

Posted on Updated on

Both cars of team Saluki Motorsport reached the finish line in the Dubai Interbational Baja.

Mark Powell/Quin Evans finished 20th overall, having lost a lot of time due to a broken alternator. Still he was first in his class. 

Matt Telling/Annie Seel finished behind them in 21st place. This was Matt’s first desert race in a 4wd, and he did very well. We had some drama including a tyre knocked off the rim and getting stuck once. 

Thanks to the organisers for a great and friendly event in Dubai. 

And thanks to team Saluki Motorsport for having me in the team. 




Checked in and ready for Dubai International Baja Rally

Posted on

After a long day with administration and technical scrutineering, me and team Saluki Motorsport are now checked in for the rally. 

Team Saluki cars:

320 Mark Powell/Quin Evans – T1 class 

326 Matt Telling/Annie Seel – T2 class


Coming up – Dubai International Baja rally 9-11 March. Let’s blast the desert. 

Posted on Updated on

Next rally for me and team Saluki Motorsport is coming up this week.. The Dubai International Baja!

I’m co-driving for Matt Telling in a Nissan Patrol, in class T2 Auto.

The Dubai International Baja rally is one of the rounds of the FIA World Cup championships. 

http://www.salukimotorsport.com
http://www.dubaiinternationalrally.com

Winter coaching new drivers Only Women’s training course

Posted on

Coaching happy new race drivers in winter conditions at Only Women’s training course. Great track and weather conditions. All drivers graduated 

More women in Motorsport, now ready to race! 

Annie kör “Rallytaxi” med Mix Megapol på Fjällkalaset i Sälen

Posted on

Nu i helgen är jag med Hankook Däck och Mix Megapol i Sälen, Lindvallen för att bjuda på ett fartfyllt Fjällkalas, med Annies “Rallytaxi”på lördag, artister, afterski och en massa roliga aktiviteter.

Jag vet att Jesse på Mix Megapol är väldigt åksugen… 

Välkommen till Hankook tältet!

Seger i Emirates Desert Championship för Mark Powell och Annie Seel

Posted on

Årspremiär för Annie Seel innebar deltävling tre ökenrallyserien Emirates Desert Championship som kördes i Dubai. 

Resultatet blev seger i T1-klassen och seger i AUTO-klassen totalt för Mark Powell och Annie Seel i team Saluki Motorsport. 

Det blev ett jämnt lopp, där segermarginalen var knappa 8 sekunder till tvåan. 

Teamet ställde upp med totalt tre ekipage, två i bilklassen och en i UTV Buggy. Alla kom i mål och säkrade poäng i totalställningen. Därmed har teamet tagit segrar i varje deltävling i serien hittills, fast i olika klasser. 

Vinnarbilen är en specialbyggd Predator X20s med 7 liters Chevrolet V8 motor. 


Foto: Tim Ansell

Mark Powell and Annie Seel takes the win in the Emirates Desert Championship Round 3

Posted on Updated on

Mark Powell and Annie Seel of Team Saluki Motorsport claimed the top of the podium in the Round 3 of the Emirates Desert Championship in Dubai, winning both Class T1 category and claiming the overall victory in Auto category.  

It was a close race in the dunes all the way to the end between the Predator of Saluki Motorsport and emirati Khalid Al Jafla in the Armada Trophy Truck finishing only 7.8 seconds behind the winners. 

Saluki Motorsport entered three vehicles – an ex Baja 1000 Class 1 race car (Mark Powell / Annie Seel) a Predator X18S (Georgy Gomshiashvili / Jordan Beale) and a Yamaha YXZ1000R (Nikita Abramov). All three cars finished the event keeping the team within the championship points. 

Team webpage:
http://www.salukimotorsport.com


photo (c) CKdesigns

Mark Powell and Annie Seel team up in Saluki Motorsport for the Emirates Desert Championship Round 3

Posted on

This week it’s time for the Round 3 of the Emirates Desert Championship in Dubai. 

Annie has been racing for team Saluki Motorsport in the previous two rounds of the series, and now joins the team as a Codriver for Mark Powell, that will be taking on a very beast Predator X-20S. It’s powered by a massive 7 litre V8 engine. For Annie this was a rare chance of being seated in such a vehicle, alongside an experienced desert Racer as team boss Mark Powell. 

Other drivers in the team are Georgy Gomshiashvili from Russia  in a smaller Predator X-18S, with young Kiwi codriver Jordan Beale. And Russian Nikita Abramov in a Yamaha UTV buggy. 

Team web page: http://www.salukimotorsport.com

Full starting list in car, buggy and motorbike categories below. 



Annie Seel – den svenska rallyprinsessan. Artikel Motorworld.se

Posted on Updated on

Motorword.se , 18 jan 2017

Annie Seel har kört alla typer av motorcyklar. Hon har både kört enduro och tagit sig runt Rallytävlingen Paris-Dakar på en hoj som många killar inte skulle orka baxa runt. 

Efter några år och några miljoner kronor senare växlade hon över till bilar. Kroppen orkar inte med hur många krascher som helst på en motorcykel.
När hon inte är ute på banorna föreläser hon för företag och organisationer om ”Ingen minns en fegis”.

Hej Annie, kul att få en pratstund med dig. Berätta lite om din passion för motorcyklar och racing, hur började det?

Mina föräldrar kom till Sverige från Finland efter världskriget. De var jättefattiga, allt de ägde transporterades i en folkabuss.

Min pappa var motorintresserad, och skruvade på olika bilar, men han hade aldrig ekonomi för att tävla. När jag föddes så fick jag nog hans motorintresse i blodet, för jag ville hänga med honom i garaget och sen åkte vi och tittade på rally ibland.

VI BODDE I ETT HÖGHUS BREDVID TÄBY GALOPP NÄR JAG VAR LITEN. DÄR BÖRJADE JAG SKÖTA OCH RIDA TÄVLINGSHÄSTAR NÄR JAG VAR 12 ÅR.
DET VAR DE STARKASTE OCH SNABBASTE HÄSTKRAFTER SOM JAG KOM ÅT PÅ DEN TIDEN, HAHAHA…

När jag var 15 år såg jag en motorcykeluppvisning på galoppbanan, det var den engelske stuntföraren Eddie Kidd som hoppade och for runt på sin motorcykel. Wow, tänkte jag, det där vill jag också göra. Jag övertalade min mamma att få köpa en MC med mina sparade stallpengar. Jag hade aldrig kört moppe eller MC, men det skulle säkert gå bra tänkte jag. När jag fyllde 16 år, köpte jag en begagnad MC fastän att jag inte hade MC-kort eller visste ett smack om motorcyklar.

Men det löste sig, jag tog MC-kort, blev till och med medlem i Ducatiklubben. Något år senare var jag med på en banracingdag och sen tog jag roadracinglicens. Att köra på racingbana var inget konstigt för mig, jag hade ju ridit racinghästar på bana.

Tyvärr så dog min pappa i hjärtinfarkt när jag var 16 år, strax efter jag köpt min första motorcykel. Jag fick lära mig mecka helt själv. Sen dess har jag alltid kört mitt eget race, utan backup runtomkring. Jag har jag litat på att jag får lösa allting själv och även byggt mina egna Paris-Dakar-motorcyklar. Tror inte det är många idag som gjort en liknande karriär helt från noll.

Min passion är utmaningen att köra fort, att få den där känslan av perfekt balans mellan dig och din maskin. Det är helt magiskt. Sen är jag nog mer äventyrare än ”riktig” racingförare på bana. Jag gillar att ge mig iväg ute i världen, träffa nya människor, uppleva annorlunda ställen och miljöer. Utsätta mig för situationer där du måste lösa problem på stället med människor som du kanske aldrig träffat förut. Det är livet. Jag bryr mig inte så mycket om resultatet, eftersom jag alltid tävlat med minimal budget mot andra som har ”alla förutsättningar”.



Läs hela intervjun:

http://www.motorworld.se/annie-seel-rallyprinsessan/

Relive #Dakar2002 with Annie Seel – Stage 14. FINISH. I made it!

Posted on

Relive #Dakar2002 with Annie Seel 

STAGE 14: DAKAR-DAKAR (69 km)


Sunday 13/1 2002

FINISH. I made it!

Finally, after days and nights through long stages in gruelling conditions. I’m in Dakar. 

I have been longing for this day… just going to wrap up the last short 30 km stage to the end in the podium by the legendary Lac Rose, the pink lake. 

In the morning all remaining competitors gathered on the Dakar beach before start to eat breakfast together. Fantastic to hang out with all “survivors” hugging and telling the stories of our adventure. 


After breakfast the stage started on the beach, a wave of bikes flying along the water line. 

When the starter flagged us on, there was a 10 km stretch on the beach to go. Awesome feeling to fly along the beach as the waves were braking onto the sand.

Then we turned inland on difficult sandy tracks, taking us further onto hard full flat out finish by the Lac Rose. 

To ride up on the podium finishing 54:th and get the Dakar-medal felt absolutely unreal. 

Only 59 bikes made it, out of the 175 that started! That means we were only 1/3 (33%) that finished. 

I’m also the winner of the Production 400cc class, I was the only one to make it an a STANDARD 400cc!

It feels unbelievable to finish the worlds toughst rally with a broken right hand, the leg bruise and despite all the drama and mishaps like a burnt cluch… but I made it!

This is my biggest ever achieve t in my life, and I can’t say it was the perfect way to do it. But I did. And it feels great. I am now a super hero. 

The Dakar organisers and cantina crew gave me an applause after finishing, which made me very happy, because they’ve seen my injuries, and how tired and hungry I’ve been every day.

Now I won’t have to ride my bike again for while. I will eat, shower and sleep. 


STAGE 14: 

DAKAR-DAKAR
Sunday 13/1 2002

Liaison : 38 km 
Special : 31 km 
Total : 69 km