Annie Seel – den svenska rallyprinsessan. Artikel Motorworld.se

Posted on Updated on

Motorword.se , 18 jan 2017

Annie Seel har kört alla typer av motorcyklar. Hon har både kört enduro och tagit sig runt Rallytävlingen Paris-Dakar på en hoj som många killar inte skulle orka baxa runt. 

Efter några år och några miljoner kronor senare växlade hon över till bilar. Kroppen orkar inte med hur många krascher som helst på en motorcykel.
När hon inte är ute på banorna föreläser hon för företag och organisationer om ”Ingen minns en fegis”.

Hej Annie, kul att få en pratstund med dig. Berätta lite om din passion för motorcyklar och racing, hur började det?

Mina föräldrar kom till Sverige från Finland efter världskriget. De var jättefattiga, allt de ägde transporterades i en folkabuss.

Min pappa var motorintresserad, och skruvade på olika bilar, men han hade aldrig ekonomi för att tävla. När jag föddes så fick jag nog hans motorintresse i blodet, för jag ville hänga med honom i garaget och sen åkte vi och tittade på rally ibland.

VI BODDE I ETT HÖGHUS BREDVID TÄBY GALOPP NÄR JAG VAR LITEN. DÄR BÖRJADE JAG SKÖTA OCH RIDA TÄVLINGSHÄSTAR NÄR JAG VAR 12 ÅR.
DET VAR DE STARKASTE OCH SNABBASTE HÄSTKRAFTER SOM JAG KOM ÅT PÅ DEN TIDEN, HAHAHA…

När jag var 15 år såg jag en motorcykeluppvisning på galoppbanan, det var den engelske stuntföraren Eddie Kidd som hoppade och for runt på sin motorcykel. Wow, tänkte jag, det där vill jag också göra. Jag övertalade min mamma att få köpa en MC med mina sparade stallpengar. Jag hade aldrig kört moppe eller MC, men det skulle säkert gå bra tänkte jag. När jag fyllde 16 år, köpte jag en begagnad MC fastän att jag inte hade MC-kort eller visste ett smack om motorcyklar.

Men det löste sig, jag tog MC-kort, blev till och med medlem i Ducatiklubben. Något år senare var jag med på en banracingdag och sen tog jag roadracinglicens. Att köra på racingbana var inget konstigt för mig, jag hade ju ridit racinghästar på bana.

Tyvärr så dog min pappa i hjärtinfarkt när jag var 16 år, strax efter jag köpt min första motorcykel. Jag fick lära mig mecka helt själv. Sen dess har jag alltid kört mitt eget race, utan backup runtomkring. Jag har jag litat på att jag får lösa allting själv och även byggt mina egna Paris-Dakar-motorcyklar. Tror inte det är många idag som gjort en liknande karriär helt från noll.

Min passion är utmaningen att köra fort, att få den där känslan av perfekt balans mellan dig och din maskin. Det är helt magiskt. Sen är jag nog mer äventyrare än ”riktig” racingförare på bana. Jag gillar att ge mig iväg ute i världen, träffa nya människor, uppleva annorlunda ställen och miljöer. Utsätta mig för situationer där du måste lösa problem på stället med människor som du kanske aldrig träffat förut. Det är livet. Jag bryr mig inte så mycket om resultatet, eftersom jag alltid tävlat med minimal budget mot andra som har ”alla förutsättningar”.



Läs hela intervjun:

http://www.motorworld.se/annie-seel-rallyprinsessan/

Advertisements