#Dakar2015 stage 4 – over the Andes

Posted on Updated on

Jan 7, Stage 4. Chilecito – Copiapo
From Argentina climb up to 4,800 meter in altitude over the Andes to Chile. Special 315 km, total 909 km.

Dakar info:
Cars start about 14.30 (local time). 96 cars starting, 6 cars stayed in the bivouac and 2 were allowed back into the race.

No results available yet other than for the top drivers.
Seems the record system still works lousy.

dakar2015-s3-349rear-dust_960x640

A long stage and a late start means driving all night to finish.
It is also tough to cope the thin air high in the mountains, and it is chilly too.

The Dakar nightmare goes on…
We have slept only 3 hours in the past 3 days! This is killing any car driver.

On stage 4 we arrived into bivouac at 5 in the morning. The start was late, so it was an evening race – a night ride to finish.

As there was so much trouble managing the car, because the power steering doesn’t work, big muscles are needed to make a 2 ton rally car turn. My arms are not strong enough to handle the steering wheel very quickly, so Paul and I have shared driving. I ride the easier parts and Paul the tracks with lots of fast turns.

We have had lots of technical mishaps, punctures etc.

Paul hit some whoops hard, and then fixing the rear wishbone again – twice now – and we were loosing time. We have spare parts, but so much to fix takes time. Night will fall before we can continue in the dunes.

dakar2015-s4-fixing-wishbone_1000x540
The wishbone broken – again

Now there are not many cars still racing, and we are the last to arrive to finish every night/morning. All behind us are out there stuck in the tracks.
The thin air in the high mountains and the chilly weather did not make driving easier.

Also the other cars in our team have encountered lots of difficulties.
411 turned over on stage 3 in the morning. We tried to help as soon as we got out on the road, without the time card. But the car was badly wrecked and they quit the race.
424 quit on stage 2, the same where we spent the night outdoors. Our assistance car was transporting spare wheels for them but the engine broke and the car must be left on the track.
The rally truck 566/race support/ waited for our last driver and thus arrived too late to finish and was not allowed to start the next stage.

Now only I and Paul are left of the team.
Two mechanics wait for us in the bivouac. But we barely see each other as we are on the tracks all the time. The few hours we are in the bivouac are not enough for full service, only the most urgent problems get fixed. And we feel it – the car is suffering.
This is more than maximum shit.

video-dakar2015-s4-prep-night-annie_200VIDEO

http://youtu.be/z4nEiK4XlOM
Annie preparing for stage 4 in the night. (in swedish)
Annie förbereder etapp 4 på natten.

*

Mardröms-dakar fortsätter…
Vi har sovit 3 timmar på 3 dygn! Mördande hårt i år för bilförarna.
Den tunna luften och kylan i de höga bergen har inte gjort körningen lättare.

På S4 kom vi in kl 5 på morgonen. Etappen hade startat sent, det blev en kvällstur – och nattkörning mot mål.

Eftersom det varit så mycket problem med styrning på bilen, servon krånglar, krävs det mycket muskelkraft att svänga två ton rallybil. Paul och jag har därför delat på körningen, jag orkar fysiskt inte vrida ratten tillräckligt fort. Så jag har kört de lättkörda delarna och Paul när det är mycket svänga hit och dit.

Vi har haft en massa tekniska missöden, förutom punkteringar.
Paul slog rejält i några guppar, så det blev att laga bärarmen (som håller hjulet) igen – andra gången nu – och vi förlorade tid. Vi har reservdelar men reparationer tar ju tid. Det blir natt innan vi kan fortsätta i dynerna.

Nu är det inte många bilar kvar i rejset, och vi är sist in varje natt/morgon. Alla bakom oss är fast ute på sträckorna.

dakar2015-s2-rallyraiduk-dw411-vurpa_540x540Våra team-kompisar har också haft stora problem.
Bil 411 voltade på morgonen s3, som vi försökte hjälpa efter att vi äntligen kommit ut på sträckan utan tidkort. Men skadorna på bilen var för stora så de bröt.
Bil 424 bröt under sträcka 2, då också vi blev kvar ute över natten.
Vår assistansbil skulle köra ut däck till dem men motorn havererade så bilen måste lämnas kvar därute.
Teamets tävlingstruck 566/racesupport/ väntade på vår sista förare, och kom därför för sent i mål och fick inte starta nästa etapp.

Nu är det bara Paul och jag kvar i teamet.
Två meckar väntar i bivacken med stora service-lastbilen. Men vi ses knappt eftersom vi är ute på sträckorna hela tiden. De få timmar vi är inne hinner de inte serva bilen helt, utan fixar bara det mest akuta. Det märks – bilen börjar ta stryk.
Överjävligt är ordet.